Regeringen vill göra det svårare att ta del av domar

Förslaget får skarp kritik

SVERIGE.

Ett förslag om ändringar av tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagen har stött på massiv kritik. Anledningen till förslaget är att regeringen vill värna den personliga integriteten.

Av
Magnus Wahlström

I slutskedet av 2017 lade justitieminister Morgan Johansson (S) fram en proposition om att förändra tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagen. Genom propositionen vill regeringen omöjliggöra för olika sajter att tillhandahålla personlig och integritetshotande information.

Ett exempel är sajten Lexbase som uppmärksammades stort när den lanserades 2014. Lexbase erbjuder möjligheten att ta reda på huruvida en person blivit dömd för brott och tillhandahåller även hela domar mot betalning. Det nya förslaget syftar bland annat till att sätta stopp för Lexbase och dylika verksamheter.

Förslaget har fått kritik från flera håll. Bland annat har oro uttryckts kring huruvida förändringar kan komma att påverka nyhetsmediernas arbete, vilket i propositionen bland annat tas upp genom beskrivningen "det är av största vikt att seriös, granskande journalistik inte på något sätt ska kunna hämmas av regleringen”.

– Detta väcker en mängd frågor: Vad är seriösa medier? Vilka kriterier ska användas för att avgöra det? Och vem ska bestämma? Sådana formuleringar ger ett enormt utrymme för framtida omtolkningar, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke till Aftonbladet.

– Den reglering som föreslås handlar om rena register. En nyhetsartikel är inte och ska inte heller kunna bedömas som ett register. Syftet med lagförslaget är att förbjuda privata belastningsregister och register med mycket känsliga uppgifter, menar justitieminister Morgan Johansson (S) i en kommentar till Aftonbladet.

Det enda riksdagspartiet som i nuläget uttryckligen ställt sig mot förslaget är Sverigedemokraterna. Istället vill partiet ha en folkomröstning, vilket först kan bli aktuellt efter att förslaget antagits första gången. För att en grundlagsförändring ska träda i kraft krävs två riksdagsbeslut med mellanliggande val.

Publicerad 23 March 2018 06:00