Hyalommafästingen kan bli upp mot två centimeter stor.

Hyalommafästingen kan bli upp mot två centimeter stor. Foto. SVA

Fruktad monsterfästing sprider sig – har påträffats på flera platser

Kan sprida blödarsjuka

SVERIGE. Den fruktade Hyalommafästingen hittades för första gången i Sverige i fjol. Nu har den spridit sig över Sverige. Bäst trivs den i de södra delarna av landet.

Fram till i fjol var Sverige förskonat från den stora, aggressiva och snabba flyttfågelsfästingen Hyalomma marginatum, som i andra länder är känd för att bära på flera allvarliga smittor, däribland blödarsjuka.

Förra somaren påträffades dock tre vuxna exemplar av arten i Sverige utan att värddjuret haft någon utlandskontakt. Teorin var då att de kommit hit via flyttfåglar och risken för att de skulle etablera sig i Sverige ansågs liten.

Efter en rikstäckande insamling under året kan Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, dock konstatera att fästingen nu finns på flera platser i landet.

– En förklaring kan vara den varma och torra sommaren, vilken kan ha möjliggjort för dessa fästingar att utvecklas från nymf till vuxna, vilket normalt inte sker norr om Alperna, sa Giulio Grandi, forskare vid SVA och SLU i en tidigare intervju i Lokaltidningen.

På kartan kan du se var fästingar har hittats norr om Dalälven 2018 – med fästingsläktet Hyalomma karterat över hela landet.

På kartan kan du se var fästingar har hittats norr om Dalälven 2018 – med fästingsläktet Hyalomma karterat över hela landet. Bild: SVA

Hyalomafästingen skiljer sig från andra fästingar dels genom sin storlek, den kan bli upp mot två centimeter stor, men även genom sitt sätt att jaga. Istället för att stilla invänta sitt värddjur som andra fästingar letar Hyalommafästingen själv upp sitt offer.

– Till skillnad från våra vanliga fästingar har Hyalomman ögon som den kan se ett par meter med. Den känner även av vibrationer på långt håll, vilket den använder för att lokalisera sitt byte. När den fått korn på ett värddjur kan den jaga det i nästan 100 meter vilket är väldigt långt för en fästing, förklarar Giulio Grandi.

Publicerad 01 May 2019 09:25