Missa inte:

Pernilla Alsen

 Tipsa en vän    Skriv ut    Kommentera    Dela

MJÖLBY. För 16 år sedan drabbades Ingrid Bergengren av sjukdomen ME. Sedan dess har livet varit en daglig kamp.

Ingrid Bergengren var mitt uppe i livet, bara 33 år och tidigare helt frisk, när hon blev allvarligt sjuk.
– Det började med en kraftig maginfluensa som jag först blev frisk ifrån för att sedan insjukna igen. Jag var trött, händer och fötter svullnade upp och jag kunde knappt gå. Innan hade jag varit en aktiv person.

Proverna visade inget
Ingrid blev allt sämre, men proverna hon tog visade ingenting.
– När det var som värst fick jag välja mellan att bli långtidsinlagd eller att vårdas i hemmet, så mina föräldrar tog hand om mig. Jag klarade inte ens av att hålla i vanliga bestick, utan fick äta med platsbestick.
Under alla år har Bergengren fått kämpa hårt, både för att få hjälp och för att få sjukersättning.
– Men eftersom ingen läkare kunde hitta något fel slussades jag runt i vården som en Svarte Petter som ingen ville ta hand om.

Levt på sina föräldrar
Ingrid Bergengren kallar det för en "stor vårdskandal" att kunskapen kring sjukdomen är så liten.
Hon berättar att hon har blivit klassad som inbillningssjuk flera gånger och att hon har varit tvungen att leva på sina föräldrar eftersom hon inte fått någon sjukpenning.
– Det känns hårt när man som jag kämpat hårt för att bli frisk och kunna jobba.
Ingrids sjukdomshistoria är lång och tung och svår att förstå för någon som själv inte har drabbats. Hon förklarar att sjukdomen går i skov (försämringsperioder) då en rad grundläggande funktioner i kroppen upphör att fungera normalt.

Hjärnan fungerar inte
Saker som de flesta tar för givna blir till en ständig kamp. Bara att gå när balans och avståndsbedömning är störda blir oerhört tröttande. Kroppen kan inte hålla temperaturen och den kan inte heller anpassa blodtrycket.
– De enklaste sakerna som att diska eller stå i en kö går bara inte, man blir svimfärdig, säger Ingrid.
Bland det värsta är påverkan av hjärnan, menar hon.
– Stundtals har den nästan slutat att fungera och klarar bland annat inte av att bearbeta och sortera alla intryck. Det gör det svårt att vara ute och träffa folk.
Ingrid Bergengren, som är biolog, har under årens lopp samlat på sig mycket kunskap om hälsa och har själv letat fram forskningsrön och alternativa behandlingsmetoder. Inom sjukvården är kunskapen kring ME nästintill obefintlig, menar Ingrid Bergengren.
– Landstinget borde göra en informationskampanj för att råda bot på detta. Det konstiga bemötande man ofta får som ME-patient bottnar ju i okunskap och en frustration hos läkaren att varken kunna hjälpa eller ha någon specialistenhet att remittera patienterna vidare.

Skaffat sig kunskap
Det var först när Ingrid, efter 16 års sjukdom, förra året kom till Anders Österberg som hon fick en diagnos.
– Det betydde förstås mycket. Bara att få komma till någon som förstår och tror på en, ler Ingrid som efter att ha fått bättre behandling idag mår bättre än på mycket länge.
Tack vare sina gedigna kunskaper i ämnet, sin biologbakgrund och att hon blivit friskare jobbar hon numera halvtid med ME-sjuka på Gotahälsan i Mjölby.
– Jag funderade först på att gå tillbaka till biolog- yrket, men så tänkte jag att det jobbet kan ju många göra. Men de kunskaper jag samlat på mig om ME kan förhoppningsvis göra stor nytta för andra drabbade, säger Ingrid Bergengren.

Publicerad: 18. oktober 2011 03:00

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare