Marie Lönneskog Hogstadius är verksamhetsledare på Svenska Ägg, som har kontor i Vreta Kluster i Vreta Kloster utanför Linköping.

Marie Lönneskog Hogstadius är verksamhetsledare på Svenska Ägg, som har kontor i Vreta Kluster i Vreta Kloster utanför Linköping. Foto: Pernilla Alsén

Marie har fokus på äggen

"Ägget är ett klimatsmart livsmedel"

ÖSTERGÖTLAND.

Marie Lönneskog Hogstadius har varit "mitt i maten" hela livet. Nu jobbar hon för att lyfta fram ägget som livsmedel.

Av
Pernilla Alsén

Marie Lönneskog Hogstadius, uppvuxen på landet utanför Skänninge med såväl potatis- som jordgubbsodlingar runt husknuten, har arbetat med mat i olika former under hela sin yrkeskarriär. Nu ligger fokus på ägget som livsmedel.

Sedan ett knappt år tillbaka jobbar hon som verksamhetsledare på branschorganisationen Svenska Ägg, med kontor i Vreta Kloster.

Varför bör vi äta ägg, tycker du?

– Främsta anledningen är dess nyttiga innehåll, allt du behöver i form av näringsämnen, vitaminer och mineralämnen finns i ägg, förutom c-vitamin. För den som vill äta bra ur klimat- och hållbarhetsperspektiv är ägget också ett klimatsmart livsmedel, eftersom hönan är en bra ”foderomvandlare”, vilket betyder att när hönan äter två kilo foder lägger hon ett kilo ägg.

Hur mycket ägg äter du själv?

– Det är olika, beroende på vad som står på menyn. Jag äter gärna kokt ägg till frukost, men inte alltid. Det blir kanske i genomsnitt ett till två ägg per dag.

Har du någon favorit bland alla äggrätter?

– Jag tycker att omelett är ett oslagbart sätt att använda ägg, speciellt om jag ska fixa lunch till en eller två och har lite rester kvar som kan förgylla omeletten. Ugnspannkaka är en suverän kvällsmat när tiden är knapp, den gör ju sig själv i ugnen. Även i den är det gott att göra av med rester, som köttfärssås eller tacotillbehör som rivna morötter, lök och ost.

Det finns de som är kritiska mot äggproduktion och djurhållningen som hör till. Hur lever och mår svenska höns i dag?

– I vår svenska kultur ingår att värna om djurs välmående. Svensk djurhållning är därför världsledande vad gäller god djuromsorg. Utöver det är svensk djurskyddslagstiftning bland de strängaste i världen. Det stora fokuset på god djuromsorg har gjort att svenska djur inte behöver antibiotika för att dölja dålig djurhållning, vilket tyvärr är verklighet i många andra länder.

Ett kvitto och bra exempel på detta, menar Marie Lönneskog Hogstadius, är att svenska grisar kan ha kvar sin knorr och att hönsen har hela sina näbbar i behåll, vilket inte är en självklarhet i många andra länder.

– Det kan de för att de får utlopp för sina naturliga beteenden och inte behöver ”underhålla” sig med att bita i varandras knorrar eller picka på varann och dra av fjädrarna.

Publicerad 04 February 2019 08:41