Petter Malmberg var räddningsledare under branden i Tjällmoskogarna.

Petter Malmberg var räddningsledare under branden i Tjällmoskogarna. Foto: Carolina Fransson

Viktigt med många enheter på plats tidigt

Räddningstjänsten i Motala utvärderar arbetet med skogsbränderna

MOTALA.

Beredskapen inför större bränder som skogsbränderna norr om Motala är stor. En liten brand kan bli stor snabbt, och då gäller det att ha många enheter på plats i ett tidigt skede.

Av
Carolina Fransson

Det är måndag eftermiddag 22 april. Räddningstjänsten i Motala får larm om en skogsbrand norr om Motala. Petter Malmberg är räddningsledare den här dagen och får uppgifter om att det rör sig om en mindre skogsbrand. Branden uppges vara tio gånger tio meter stor. Sedan går det snabbt.

– När vi kom till platsen sa styrkan från Tjällmo, som var först på plats, att de uppskattade branden till hundra gånger hundra meter stor. När jag kom dit efter en halvtimme uppskattade jag att den var tvåhundra gånger tvåhundra meter, minns Petter när vi möts på stationen i Bråstorp i Motala några veckor senare.

Petter var räddningsledare under större delen av brandbekämpningen.

– Det var väldigt hektiskt hela det första passet. När larmet gick åkte styrkor från Motala, Tjällmo och Borensberg ut direkt. Vi förde dialog och bestämde oss för att dra på med flera enheter. Vi var tre stationer från början, men sen kom det ytterligare styrkor efter några timmar, minns han.

Samtidigt som han skulle se till att det var tillräckligt stor styrka i skogen i Tjällmo skulle han se till att det fanns tillräckligt många på plats för att kunna bekämpa andra bränder som uppstod i deras område, som en villabrand och skogsbranden i Godegård.

Innehållet i ryggsäckarna som brandmännen har med sig till skogsbränder; skyddsglasögon, munskydd, handskar, torr t-shirt, vattenflaska, myggmedel, pannlampa, kompass, byxrör och stålrör.

Innehållet i ryggsäckarna som brandmännen har med sig till skogsbränder; skyddsglasögon, munskydd, handskar, torr t-shirt, vattenflaska, myggmedel, pannlampa, kompass, byxrör och stålrör. Foto: Carolina Fransson

Samarbetsavtal finns med Räddningstjänsten Östra Götaland, RTÖG, så tillräckligt stor styrka finns alltid att tillgå, men då skogsbranden inträffade så tidigt på året kom den ändå lite som en överraskning.

– Skogsbränder är inte särskilt vanliga i april. Mycket av planeringen för skogsbrandssäsongen börjar också i maj. MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helikopteravtal börjar till exempel gälla första maj och flyget som spanar efter skogsbränder börjar i mitten av maj. Det här hände några veckor innan, och det gjorde att vi blev tagna lite på sängen. Men förstärkning finns alltid, säger han.

Räddningschef Henrik Josefsson var på plats under bränderna för att hålla koll och kunna ta inriktningsbeslut för hur organisationen skulle agera.

– Efter den torra sommaren som var förra året hade vi i åtanke att skogsbränder kan bli stora. Branden var först liten, men vi larmade ändå på med fler räddningsenheter och tank i ett tidigt läge. Det är erfarenheter vi dragit. Är det torrt så ska vi larma på med enheter tidigt, säger han.

Petter håller med.

– Vi är mycket mer offensiva nu. Det är lång körväg, så det är bättre att sätta enheter på rull från början. Skulle vi inte behöva dem kan de alltid vända.

Under branden fick räddningstjänsten hela tiden uppdaterade kartor över hur stor och omfattande branden var. Såhär såg det ut när bara eftersläckningsarbetena var kvar.

Under branden fick räddningstjänsten hela tiden uppdaterade kartor över hur stor och omfattande branden var. Såhär såg det ut när bara eftersläckningsarbetena var kvar. Foto: Carolina Fransson

De drar också mycket lärdomar från bränderna som nu varit.

– Vi håller på att utvärdera och få ner det vi har tänkt på. Det handlar om alltifrån organisation och stabsarbete ända ner till utrustningsnivå, säger Petter.

– Vi har mycket att utveckla. Sen kräver det här samarbete. Det klarar inte Motala kommun själva. Vi har fått jättemycket hjälp av andra grannkommuner som ställt upp med både resurser och personal, hemvärn och annat som kommer in tidigt som också är jätteresurser. Viljan att hjälpa till har varit jättestor bland grannkommunerna, och även externa organisationer, säger Henrik.

Publicerad 15 May 2019 00:00