Josefine Sandblom lovar en uppföljning på succéerna

Josefine Sandblom lovar en uppföljning på succéerna "Kalla mig Amanda" och "Han är min" men först kommer läsarna att få se en helt ny sida av henne. Just nu arbetar nämligen Motalas Feelgood-drottning på en alldeles ny historia som går under arbetsnamnet Selektiva Selma. Foto: Privat

Hon förvandlar tjejmiddagar och skvaller till bästsäljare

MOTALA. Hon har skapat stora rubriker på grund av sina böcker om Motalas otrogna män. Josefine Sandblom är Motalas nya stjärnförfattare och feelgood drottning.

Fan! Insikten om att jag har glömt kameran hemma far igenom mig som ett blixtnedslag samtidigt som jag säger hej till barnvakten och hejdå till barnen och pustar ut över att överlämningen gick så smidigt. Inga tårar och inga protester, skönt. Jag tittar på klockan, 16.02. Det är lugnt, jag hinner hämta kameran hemma. Halv fem var jag välkommen hem till Josefine Sandblom - Motalas egen succéförfattare. Jag hinner till och med trycka i mig en och en halv torr mazarin från Godbiten, som ligger hemma och torkar på köksbordet, innan jag kastar mig i bilen. Förväntansfull och lite småstressad. Det här en önskeintervju. Yes, tänkte jag lite egocentriskt, när jag läste att hon gett ut sin andra bok ”Han är min”, nu har jag möjligheten att få intervjua henne igen. Nu har jag chansen att följa upp mailintervjun från förra hösten när debuten ”Kalla mig Amanda” gavs ut och Josefine Sandblom befann sig på Bokmässan i full färd med att lansera debutromanen.

Och jag är som alltid nyfiken, imponerad och kanske ett uns avundsjuk på de människor som vågar kasta sig ut och göra någonting helt annat i livet. Hur vågar de? Hur känns det att helt plötsligt bli läst av så många människor? Och hur känns det alla de människorna sedan har åsikter om ens verk. Jag är också nyfiken på hur det känns att majoritet, nästan alla, artiklar som har publicerats om Josefine Sandblom, inklusive min egen, har rubrik som anspelar på sex, snusk och kåthet. Hur är det att vara Motalas egen version av E.L. James och är det, det hon är?

16:22, jag kör in på gatan och fokuserar istället på att söka rätt på ett gult hus med röda knutar och jordens fulaste gröna stängselstaket runt, det är så Josefine Sandblom själv har beskrivit det för mig. Jag hittar det inte, kör in på tvärgatan och slår runt i vändzonen. Kollar igenom beskrivningen igen. Gult hus, röda knutar och fult staket. Jo, det stämmer och när jag kör ut på gatan igen hittar jag det direkt. Jag behöver inte ens knacka på innan Josefine Sandblom slår upp dörren och släpper in mig med ett stort leende i ansiktet. Det första jag möts av när jag kliver in är bokryggar med författarnamn som Katarina Wennstam, Marian Keyes och Sylvia Day.

Josefine Sandbloms intresse för litteratur och läsning har sannerligen präglat hennes hem och den ståtliga bokhyllan ramar in hallen i en underbar och ombonad värme. Det här en hall som bjuder in till samtal och diskussioner. Genast vill mina fingrar börja att plocka bland böckerna i hyllan men jag lyckas att lägga band på mig själv och nöjer mig med att berömma den.

- Ja, det här är min pärla, platsbyggd av min sambo, säger Josefine Sandblom märkbart stolt.

Med två egna förlagsutgivna böcker i bokhyllan kan nu Josefine Sandblom äntligen titulera sig författare och även om hon smygstartade redan med första boken ”Kalla mig Amanda” så är vägen till en självförsörjande författarkarriär fortfarande lång och förhållandevis brant. Men det är drömmen och målet med skrivandet. I dag arbetar Josefine Sandblom som administratör på Vattenfall i Motala och även om hon trivs på sin arbetsplats och med sina arbetsuppgifter så är det ett jobb som inte är optimalt för författarlivet. Arbetstiderna sju-fyra är något som varken passar Josefines personlighet eller hennes skrivande.

- Jag är verkligen ingen 7-4 människa. Jag är olidligt morgontrött och egentligen en riktig nattuggla. Så om jag fick bestämma själv skulle mitt dygn gärna kunna få börja vid tolv, ett istället.

För det är just på nätterna som Josefine Sandblom skriver som bäst. Då kryper hon upp i soffhörnet och sätter sig tillrätta med en kudde under benen och laptoppen i knät. Med ett grönt pringlesrör och ett glas rosé eller coca cola väl utplacerat på armstödet börjar nya kapitel att ta form. På tv:n framför henne står musikkanalen på i bakgrunden. Ljudet är lågt, näst intill mutat för att inte pocka på för mycket uppmärksamhet men ändå kunna axla rollen som sällskapsdam. Just nu arbetar Josefine Sandblom parallellt med två olika historier och det finns redan nu planer på en uppföljare till succéerna ”Kalla mig Amanda” och ”Han är min” men det är ännu inte bestämt när den kommer ut.

- Jag har inte riktigt bestämt mig för vilken berättelse som ska få komma först. Jag har nämligen även en helt ny story i skallen som jag också jobbar med.

Vad spännande! Berätta, vad är det för något?

- Jag vill inte avslöja för mycket. Men just nu går den under arbetsnamnet Selektiva Selma och även den historien utspelar sig i Motala.

Josefine Sandblom beskriver sig skämtsamt som en skön, glad och rolig chipsoman som trivs bäst i soffläge.

- Det skulle vara så härligt att få besvara frågan gällande fritidsintressen med gymbesök och skogsutflykter men det är inte jag.

Men du läser mycket böcker på fritiden?

- Oja, jag kommer utan problem upp i en tresiffrig mängd böcker per år.

Vad läser du helst?

- Feelgood och chicklit. Jag vill få skratta när jag läser.

Har du någon favoritförfattare?

Josefine Sandblom tar en rejäl tugga av wienerbrödet, soppar snabbt bort de värsta smulorna och hoppar upp bakom mig i soffan för att rota igenom en av hemmets mindre bokhyllor i jakt på Peter Barlach, Sara H Olsson och Mhairi McFarlane.

Sina egna böcker beskriver hon som typiska hängmatteromaner.

- Jag brukar säga att det är rapp feelgood med en rejäl touch av snusk och antingen får det läsarna att köpa boken direkt eller så ryggar de snabbt undan. För det har jag märkt att det finns inget mittemellan, när det kommer till sex i litteraturen – antingen så gillar man det eller så avskyr man det.

Varför en rejäl skopa snusk då, vad är det som är så roligt med att skriva sex?

- Till viss del handlar det om att jag i alla år har hört att det ska vara så svårt att skriva en trovärdig sexscen. Precis som en humoristisk scen. Jag är som en barnunge som inte klarar att stå emot såna utmaningar. När det sedan visade sig att jag hade fallenhet för båda fick det naturligtvis varenda tarm i magen att dansa lambada av glädje. Jag ska inte sticka under stol med att det också triggar mig att det får andra generade. Alla har inte lika högt i tak som jag har. Men ärligt? Hur kul är det att läsa en bok där man får följa med under dejtandet, och sovrumsdörren sedan stängs mitt framför näsan? Eller lampan släcks som sista mening i ett kapitel? Jag blir skitbesviken varje gång det händer.

Josefine Sandbloms böcker har blivit rejält uppmärksammade i de lokala medierna och då inte enbart för det erotiska innehållet utan också för att handlingen utspelar sig i Motala och bygger på verkliga händelser och riktiga motalabor.

- Det finns många drägg i den här hålan, skrattar först Josefine Sandblom när jag frågar henne om varför hon valt att bygga sina historier kring hemorten och dess invånare men fortsätter sedan:

- Jag vill skriva om en stad som jag känner, och vad passar då bättre än staden som jag bor, lever och arbetar i? Skämtsamt brukar jag kalla tjejkvällar med mina vänner för researchkvällar, för det är där jag hittar mycket stoff och ofta får de mig att börja anteckna redan under fördrinken, säger Josefine Sandblom och skrattar förtjust innan hon fortsätter:

- En del kvällar har uppkommit just av den här anledningen, när någon tjejkompis hintar om att hon har material till en ny bok så vi behöver ses och ventilera och jag bara tackar och tar emot.

Är det någon av dina vänner som tagit illa upp?

- Nej men visst finns det tillfällen då de har sagt ifrån och bestämt påpekat att vissa saker inte får komma med i böckerna. Och jag skulle aldrig svika ett sånt löfte. Aldrig.

Är du själv med i böckerna?

- Till en viss del, man känner ju sig själv bäst, ler Josefine Sandblom hemlighetsfullt men tillägger snabbt:

- Det är inte jag som har legat med alla män.

Publicerad 27 September 2018 16:00