Att se tröskverket som drivs av en tändkulemotor väcker starka minnen hos äldre – och nyfikenhet bland yngre.

Att se tröskverket som drivs av en tändkulemotor väcker starka minnen hos äldre – och nyfikenhet bland yngre. Foto: Privat

Tändkulemotor och tröskverk väcker minnen

"Då glimrar det i ögonen på dem"

STYRA.

Under höstmarknaden i Styra Skattegård visade besökare återigen stort intresse för jordbrukaren Håkan Roths gamla tröskverk, som drivs med en tändkulemotor på 35 hästkrafter via en bred rem.

Av
Lotta Hofström

Tändkulemotorn tillhör Vadstena traktormuseum. Den är gjord i Småland på 30-talet och har använts på ett sågverk.

Att få se, prata om och lyssna på motorn väcker nostalgiska känslor hos dem som kanske har vuxit upp på gårdar och minns det karaktäristiska dunket från tändkulemotorn.

– Många äldre gentlemen och även damer vill höra tändkulemotorn starta och se hur tröskverket fungerar. Då glimrar det i ögonen på dem, säger Håkan Roth.

Kjell Gustafsson från Vadstena traktormuseum känner igen denna glädje för motorn.

– De som var med på den tiden får en kick av det. Här kör vi samma tändkulemotor, men med en stenkross, och det är ju den som drar folk. Sedan finns en hel del yngre som är motorintresserade och för dem blir det en upplevelse. Tändkulemotorn tar runt tio minuter att få igång, säger Kjell Gustafsson.

I dag är få uppväxta på bondgård eller har jordbrukare i släkten. Att ha tröskat, det vill säga skilja spannmålets kärna från dess hölje, är därmed något som få har varit med om. Sedan 1970-talet blir de svenska gårdarna allt större och allt färre, även om produktionen inte minskar. Enligt siffror från Jordbruksverket finns drygt 63 000 lantbruk i landet, vilket är mindre än hälften så många som 1970.

Samtidigt lever uttryck som att "tröska sig igenom" tråkiga arbetsuppgifter eller att "skilja agnarna från vetet" kvar. Men få minns det hårda arbetet bakom tröskningen eller har ens hört talas om fenomenet trösklag, där människor från olika gårdar arbetade tillsammans. Tröskningen skedde under vintern och då stod tröskverket ofta på logen med tändkulemotorn utanför, berättar Gustafsson.

– I år ställde jag ut min egen skördetröska bredvid tröskverket för att kunna jämföra skillnaden. Jag gör det här för att visa hur mycket jobb som skördearbetet krävde förr i tiden, säger Håkan Roth. En modern tröskar ju mer på en dag än vad ett tröskverk gjorde under en vinter då!

Tändkulemotorn uppfanns i England på 1800-talet och användes i synnerhet under 20-, 30- och 40-talet för att driva bland annat tröskor, traktorer och båtar. Runt förra sekelskiftet och framåt hade Sverige en omfattande tillverkning och export av tändkulemotorer av tvåtaktstyp. I mitten på 1900-talet blev traktorer och andra jordbruksmaskiner mer självgående och lättare att starta. Dagens skördetröska kombinerar det som tidigare var två moment: att skörda och bunta spannmål och att tröska dem.

Publicerad 17 September 2019 10:33