"Att bli utsatt utifrån att identifiera sig som hbtqi skiljer sig från generell mobbing utifrån att det är en diskrimineringsgrund. Det räcker inte att luta sig tillbaka på generella riktlinjer", säger elevhälsochefen Malin Öhman. Foto: Adobe Stock

Så säger kommunen om RFSL:s anklagelse om diskriminering av hbtqi-elever

Politikern: "Skolan ska vara till för alla oavsett bakgrund och identitet"

MOTALA.

Kommunens skolor har växlat upp arbetet med normkritiskt förhållningssätt – men generellt måste kunskapen om hbtqi öka bland skolpersonal och elever. Det menar elevhälsochefen och psykologen Malin Öhman och bildningsnämndens ordförande Mark Henriksson (M).

Av
Lotta Hofström

– Skolan ska vara till för alla oavsett bakgrund och identitet, säger Mark Henriksson.

– Men vi har inte lämnat något uppdrag till förvaltningen om att arbeta specifikt med de här frågorna utan det ingår i förvaltningens grunduppdrag, fortsätter han.

Enligt Malin Öhman är motalaskolorna troligen varken bättre eller sämre på att hantera hbtqi än andra skolor i Sverige. Hon menar att alla skolor skulle behöva arbeta mer specifikt med frågorna, för att kunna ändra attityderna bland elever och skolpersonal, och därmed göra tillvaron lättare för hbtqi-eleverna.

– Att bli utsatt utifrån att identifiera sig som hbtqi skiljer sig från generell mobbing utifrån att det är en diskrimineringsgrund. Det räcker inte att luta sig tillbaka på generella riktlinjer, säger hon.

Malin Öhman menar att värdegrundsarbete i skolan innehåller utmaningar. Det är inte ett ämne i läroplanen utan ofta upp till lärare och rektorer att integrera i olika ämnen eller bjuda in föreläsare.

– Men man måste ha ett systematiskt arbete kring värdegrundsfrågor och involvera alla, inklusive, skolbespisningspersonal och vaktmästare, först då får du igenom det! Så länge du själv tillhör normen så krävs det också mycket av dig för att ifrågasätta och få syn på de här elevernas utsatthet, och det gäller oavsett diskrimineringsgrund, säger Malin Öhman.

Mark Henriksson är öppen för ett specifikt arbete gentemot hbtqi-gruppen i skolorna. Men han menar att i de sammanställningar, som lämnas in varje år, redovisas oftast inte orsaken bakom kränkningarna. Skulle det vara några frågor som behöver politiska beslut så lyfts de till politikerna.

– Vi politiker vill få så bra information som möjligt för att kunna ta beslut och det är en ständig utvecklingsprocess, säger han.

Han berättar att politikerna i Motala nyligen skapade en jämlikhetsberedning, som lyder under kommunstyrelsen, som arbetar aktivt med hbtqi-frågor.

– Kränkningar är ett problem som genomsyrar hela samhället, det är inte isolerat till skolan, och de uppdrag som jämlikhetsberedningen behandlar är även aktuella för skolans område, säger han.

Jämlikhetsberedningen diskuterar just nu följande förslag att lägga som ärende till kommunstyrelsen: Utbildning i hbtq-frågor för lokala politikerna, utbildning om jämlikhet, jämställdhet och hbtq i kommunens chefsutbildningar samt information på skolorna.

Samtidigt är mycket av förslagen ovan redan igång, på initiativ av RFSL:s Robin Nordh, elevhälsan och olika rektorer. Snart har alla förskolelärare, elevassistenter och fritidshemslärare deltagit i en föreläsning av Robin. Pedagogiskt material om hbtqi har under året delats ut inom elevhälsan. En av psykologerna i elevhälsan har skrivit en examensuppsats om minoritetsstress bland hbtqi-personer och ska sprida sin kunskap bland kollegorna. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har haft en studiedag om hbtqi på gymnasiet och kommunens ungdomshälsa är hbtq-certifierad. En av de kuratorerna arbetar även i elevhälsan.

Mycket har hänt alltså, och händer.

Till skillnad från för tio år sedan är det enklare för en högstadieelev att till exempel vara öppet homosexuell i dag. Men det innebär inte automatiskt att all skolpersonalen och alla elever har förståelse eller acceptans, förklarar Malin Öhman. En del lärare är ordentligt pålästa och engagerade och andra mindre.

– Vi kan inte säga att alla barn som går ut nian har fått med sig tillräckliga kunskaper om hbtqi, säger Malin Öhman. När Robin varit ute och föreläst har han fått glåpord efter sig av elever, och så länge det är så är vi inte i mål.

Både Öhman och Henriksson tar de könsneutrala toaletterna på nybyggda Mariebergskolan som ett gott exempel på hur skolorna arbetar med normkritik. Och Malin Öhman betonar att det är normerna – samhällets härskande uppfattning om att vara antingen kille eller tjej och heterosexuell – som ställer till problem. Hon menar att ett normkritiskt förhållningssätt i skolan kan göra att individerna, som identifierar sig i en eller flera av bokstäverna i hbtqi, kan känna sig mer inkluderade, slippa kränkningar och må bättre.

– Motala är på god väg men vi problematiserar inte normer tillräckligt. Jag vet att man på en del skolor slentrianmässigt har kill- och tjejgrupper. Om vi pratar om "föräldrar" istället för "mamma och pappa" kan det ha stor betydelse för hur eleven i klassrummet, som kanske har två mammor eller två pappor, känner sig tilltalad, säger hon.

Publicerad 20 November 2019 03:29