Första delen av totalförvarsövningen som alla kommuner, länsstyrelser och regioner i Sverige ska göra handlar om att öka kunskapen om den egna rollen, berättar Anna-Lena How som är krisberedskapshandläggare på Länsstyrelsen.

Första delen av totalförvarsövningen som alla kommuner, länsstyrelser och regioner i Sverige ska göra handlar om att öka kunskapen om den egna rollen, berättar Anna-Lena How som är krisberedskapshandläggare på Länsstyrelsen. Foto: Lotta Hofström

Nu rustas civilförsvaret i Boxholm och Mjölby

Första totalförsvarsövningen i samarbetskommunerna

BOXHOLM/MJÖLBY.

Nu sker den första totalförsvarsövningen i landet på 30 år. På fredagen samlades politiker, tjänstemän, representanter från Länsstyrelsen, Regionen och Räddningstjänsten med flera för övningens första del. "Tillsammans bygger vi motståndskraften", säger Stefan Karlsson som är säkerhetssamordnare i kommunerna.

Av
Lotta Hofström

Nu rustas det civila försvaret i Sverige. Eftersom kommunerna Boxholm och Mjölby sedan tidigare samarbetar kring säkerhetsfrågor gör de sin totalförsvarsövning tillsammans.

Första delen handlade om att öka kunskapen om egna rollen, se över ansvar, vilka verksamheter som ska bedrivas och vad som tillkommer om regeringen beslutar om höjd beredskap.

– Vi behöver titta på våra verksamheter. Vilka är våra samhällskritiska verksamheter, kan vi prioritera dem? På vilket sätt? Det kan handla om barn- och äldreomsorg, el- och vattenförsörjning och andra sektioner som lyfts fram som samhällsviktiga, säger kommunernas säkerhetssamordnare Stefan Karlsson.

Anna-Lena How är krisberedskapshandläggare vid Länsstyrelsen.

– Det finns en hel del lagstiftning som går igång när man går upp i höjd beredskap, men den är gammal och bygger på hur samhället såg ut tidigare, så den måste anpassas till hur samhället fungerar idag. Förr fanns statliga och kommunala bolag som skötte allting, men nu är man helt beroende av näringslivet. Och försörjningskedjorna ser helt annorlunda ut i och med "just in time" – det finns ingen lagring av mat och läkemedel – och nu funderar vi på hur det ska fungera på alla nivåer, säger hon.

Kommunerna ska nu kartlägga hur beroendekedjorna ser ut och vad näringslivet kan hjälpa till med.

Bör mjölbybor och boxholmsbor vara oroliga eftersom roller och beroendekedjor inte är helt kartlagda i dag?

– Absolut inte, i dag har vi jättebra krisberedskap i Mjölby och Boxholm. Den höjda beredskapen kommer att bygga på vår nuvarande krisberedskap. Men vi har en del kartläggning kvar att göra, säger Stefan Karlsson.

Boxholms kommunstyrelseordförande Britt-Marie Johansson (S) och Mjölbys kommunstyrelseordförande Cecilia Burenby (S) är även ordförande i krisledningsnämnden som har krisledningsstaben under sig. Enligt dem är information den största utmaningen som kommunerna står inför vid höjd beredskap.

Boxholms kommun och Mjölby kommun samarbetar när det kommer till säkerhet, krisberedskap och höjd beredskap, berättar Boxholms Britt-Marie Johansson (S) och Mjölbys Cecilia Burenby (S).

Boxholms kommun och Mjölby kommun samarbetar när det kommer till säkerhet, krisberedskap och höjd beredskap, berättar Boxholms Britt-Marie Johansson (S) och Mjölbys Cecilia Burenby (S). Foto: Lotta Hofström

I det här rummet på Industrigatan 9 pågick totalförsvarsövningen på fredagen.

I det här rummet på Industrigatan 9 pågick totalförsvarsövningen på fredagen. Foto: Lotta Hofström

Boxholms kommun och Mjölby kommun samarbetar när det kommer till krisberedskap och säkerhet. Nu har kommunerna gjort första delen i totalförsvarsövningen tillsammans.

Boxholms kommun och Mjölby kommun samarbetar när det kommer till krisberedskap och säkerhet. Nu har kommunerna gjort första delen i totalförsvarsövningen tillsammans. Foto: Lotta Hofström

"Det här är något vi får utarbeta tillsammans", säger Anna-Lena How. Foto: Lotta Hofström

Diskussioner fördes och kunskapen höjdes på totalförsvarsövningen.

Diskussioner fördes och kunskapen höjdes på totalförsvarsövningen. Foto: Lotta Hofström

Samhället går mot ett allt mer digitalt samhälle, men vid en kris- eller krigssituation kan internet slås ut och då måste den analoga kommunikationen fungera.

– Vi utreder inom kommunen om vi har ett behov av vad vi kallar för trygghetspunkter, som andra kommuner arbetat framgångsrikt med, för funktioner som information och vatten med mera, säger Stefan Karlsson.

Samtidigt finns risken för falsk informationsspridning.

– Hur vet vi vem som är avsändaren? Det finns många utmaningar. Vi ser vad som är problematiskt digitalt och det tänket kan vi försöka tillämpa på det analoga, säger Stefan Karlsson.

"Vi utreder inom kommunen om vi har ett behov av vad vi kallar för trygghetspunkter, för funktioner som information och vatten med mera", säger kommunernas säkerhetssamordnare Stefan Karlsson. Foto: Lotta Hofström

Publicerad 22 November 2019 16:50