Kalle bjöd in sin mormor Berit till Dackeskolan för att prata med Östgötatidningen om julbordet då och nu.

Kalle bjöd in sin mormor Berit till Dackeskolan för att prata med Östgötatidningen om julbordet då och nu. Foto: Lotta Hofström

Kalle och mormor Berit om julbordet då och nu

18-åringen och 80-åringen om maten som kom till och försvann

MJÖLBY/VADSTENA.

Kalle Olsson, 18 år, har ätit sitt livs alla julbord hos mormor Berit Edholm, 80 år. Men vad fanns på julbordet när Berit var barn? Och hur har julbordet förändrats?

Av
Lotta Hofström

Grisfötter, sylta och leverkorv på julbordet, en stor fikabuffé på eftermiddagen och så middag med lutfisk, potatis och vit sås följt av Ris á la Malta på kvällen. Det åt Berit under sin barndomsjular. Kalle däremot har mumsat flera olika sorters lax och en och annan grönsak på julafton. Tiderna förändras.

– Förändringarna har smugit sig på och man har anammat dem, säger Berit. Det blir mer och mer vegetariskt, där grönsaker läggs till det traditionella. I dag kan det vara rödkål- och vitkålssallad med apelsin eller rödbetor med chevréost på julbordet.

Kalles mormor Berit besökte de glada eleverna i köket på Dackeskolan.

Kalles mormor Berit besökte de glada eleverna i köket på Dackeskolan. Foto: Lotta Hofström

Såhär kan ett julbord se ut när Dackeskolans elever lagar.

Såhär kan ett julbord se ut när Dackeskolans elever lagar. Foto: Privat

God jul, önskar eleverna på restaurangprogrammet på Dackeskolan.

God jul, önskar eleverna på restaurangprogrammet på Dackeskolan. Lotta Hofström

Vi träffas i storköket på Dackeskolan i Mjölby, där Kalle läser restaurangprogrammet. Här är förberedelserna för årets alla julbord igång. Precis som sin mamma siktar han på att jobba som kock.

Intresset för mat går i släkten. Mormor Berit växte upp med en mor som både hade talang och intresse för mat. Själv gick hon i hushållsskola på 50-talet och läste därefter teoretiska kurser inom bland annat hushållsekonomi. Men sin gedigna kunskap om mat kom aldrig till användning i yrkeslivet – istället blev det 45 år som biståndshandläggare på Vadstena kommun.

Däremot därhemma har Berits kulinariska kunskaper såväl uppskattats som utvecklats.

– Jag har alltid lagat julbordet, berättar hon. Det är en matglad familj!

"Jag tror att det vegetariska är framtiden. Men jag gillar kött och kan inte tänka mig ett julbord utan", säger Kalle, 18 år. Här med sin mormor Berit, 80 år. Foto: Lotta Hofström

Berit berättar att barndomens julbord utgick från den slaktade grisen. Hon växte upp på en gård i Hov, mellan Vadstena och Väderstad, med föräldrarna Svea och Wilhelm Andersson.

– Allt från grisen togs tillvara. Det enda med nötkött i var fläskkorven som stoppades i tarm, säger Berit.

Hon minns också den stora flaskan svagdricka, som kunde rymma tio liter, som köptes hem och dracks om jularna förr. Men precis som svagdrickan ersatts av julmust har Berit raderat ett rätter från sitt julbord och ersatt med nya. Nu lagar hon varken dopp i grytan eller sylta till sina barn och barnbarn längre.

– Det är liksom ingen som äter av det längre, förklarar hon. Men min far tyckte om grisfötter och skulle ha dopp i grytan!

Men något som ännu finns kvar på julbordet är ansjovispaté, ett av Berits älsklingsrecept, efter önskemål från familjen.

– Jag har förståelse för att folk inte gillar paté. Det är en mosig konsistens... Jag tror inte att alla i klassen har ätit en paté i sitt liv, säger Kalle.

Kalle var "otroligt petig" i maten som barn, avslöjar Berit, men med sin ökande kunskap för mat har petigheten vänt.

– Nu smakar jag allt för att vidga mina vyer, säger han.

Läraren Katarina Westlund och Berit minns hur julborden på 1900-talet.

Läraren Katarina Westlund och Berit minns hur julborden på 1900-talet. Foto: Lotta Hofström

Det är svenskarnas resande och influenser från andra länder som förändrat julbordet, berättar Katarina Westlund som är restauranglärare på Dackeskolan. Hon berättar att det var den svenske kocken och folkbildaren Tore Wretman som på 60-talet höjde statusen på julbordet och gjorde det mer restauranglyxigt.

– På 60- och 70-talet inspirerades man av finmat från fransk kultur. Fiskavdelningen med fisk och skaldjur tar större plats. Maten skulle inte vara så tung, berättar hon.

Samtidigt var detta en tid då majonnäsen var grunden i alla såser, eftersom crème fraiche och yoghurt inte fanns till salu i Sverige som nu. Än i dag har Berit en riktigt fet legymsallad i 70-talsanda på sitt julbord.

– Med ärtor, morot, äpple, gurka och räkor. Jag kokar majonnäsen med smör och lite vetemjöl, ägg och torr senap och vinäger. Sen har jag tjock grädde i, säger hon.

Hur julbordet kommer se ut när Kalle är 80 år går bara att spekulera kring.

– Jag tror att det vegetariska är framtiden. Men jag gillar kött och kan inte tänka mig ett julbord utan, säger han.

Publicerad 01 December 2019 00:00